Ordbok

AJAX är en akronym för Asynchronous JavaScript and XML (Asynkron JavaScript och XML) som är ett samlingsnamn för ett antal olika tekniker som kan användas för att bygga applikationer för World Wide Web med bättre interaktivitet än tidigare webbapplikationer. Kända tjänster som använder dessa lösningar är Gmail, Google Maps och Facebook.

En blogg (avkortning av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden ’web’ och ’log’), webbjournal[1] eller webbdagbok är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp.
Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat. Indexeringstjänsten Technorati har sedan 2003 följt utvecklingen och uppskattar att det, i mars 2007, skapades omkring 120 000 bloggar dagligen i världen. Två år senare, april 2009, beräknas ca 190 000 bloggar startas varje dag. Det blir mer och mer vanligt med bloggar.

Innehållshanteringssystem (Från engelskans Content Management System, CMS) är ett informationssystem för att hantera och publicera olika typer av informationsinnehåll, det vill säga elektronisk media. Begreppet används ofta synonymt med Webbpubliceringssystem (Web Content Management System, WCMS), men är ett vidare begrepp än så och innefattar även:
- Enterprise Content Management system (ECM)
- dokumenthanteringssystem, DMS.

Corporate identity (CI), företagsidentitet, är hur en organisation genom sitt handlade, kommunikation och grafiska bild inåt och utåt ger uttryck för hur företaget är. Corporate identity kan liknas[reklammakarnas syn?] vid en organisations "personlighet" eller karaktär genom att man förmedlar en bild internt och externt hur man vill uppträda och uppfattas. Detta görs genom namn, logotyp och tillhörande delar som styra genom riktlinjer. Riktlinjerna rör till exempel vilka färger man använder, layout på material och hur man ska uppträda.

Cascading Style Sheets (CSS, på svenska stilmall) är ett språk som beskriver presentationsstilen för ett strukturerat dokument som till exempel typsnitt, textstorlek och färg. Tekniken är ett sätt att anpassa dokumentet med hänsyn till datortyp, skärmupplösning, färgdjup och installerade typsnitt.
Namnet kommer från en författares möjlighet att definiera ett utseende som sedan kan återanvändas på flera dokument med olika innehåll. Tekniken introducerades av Håkon Wium Lie och Bert Bos 1994 i webbläsaren Argo.

Adobe Flash (tidigare Macromedia Flash), eller enbart kallat Flash, är ett datorprogram som används till att skapa tvådimensionella animationer, spel och så kallade Rich Internet Applications (RIA) för webben. För att visa Flash-grafik i en webbläsare krävs ett insticksprogram som Adobe Flash Player eller Gnash.
Flash-animationer kan göras med så kallade keyframes eller med hjälp av skriptspråket Actionscript. Generellt genererar animeringar gjorda i Actionscript mindre filer vilket är fördelaktigt på webben.

HTML5 är en kommande standard för märkspråken HTML och XHTML från organisationen World Wide Web Consortium (W3C). Standarden påbörjades av Web Hypertext Application Technology Working Group (WHATWG) och är den femte versionen av HTML.
Ledande principer för utvecklingen är bakåtkompatibilitet med existerande HTML, tydligare beskrivningar av hur webbläsare skall tolka och rendera koden och utvidgad funktionalitet. HTML5 inkluderar tekniker för ljud, video, grafik och webbapplikationer, såväl som text och bild.

Javascript är ett prototyp-baserat skriptspråk som är dynamiskt, svagt typat och hanterar funktioner som första-klass-objekt. Javascript används främst på klientsidan i webbtillämpningar, det vill säga exekveras i en webbläsares javascript-motor. Då Javascript används i webbläsare arbetar det mot ett gränssnitt som kallas Document Object Model (DOM). Vanligtvis inbäddas Javascript i, eller inkluderas från, HTML-sidor. Exempel på användningsområden är kontroll av ifyllda fält innan formulär skickas till en server, funktioner för att visa eller dölja delar av en sida och växling av annonsbilder med visst intervall. Javascript kan även användas för mer avancerade funktioner i en webbläsare såsom spel och bildbehandling.

Joomla! är ett fritt, open source innehållshanteringssystem skrivet med PHP för publicering av innehåll på webben med hjälp av databasen MySQL. En av fördelarna med Joomla är att man enkelt kan ändra hela sidans utseende och lätt behåller själva innehållet, informationen. Detta med endast några musklick. Man kan också uppdatera och redigera sin sida direkt på servern från vilken dator som helst, så länge den har internetanslutning.

MySQL är en databashanterare. Den använder sig av frågespråket SQL. MySQL är fri programvara, licensierad under GNU General Public License.
Programmet skrevs och underhölls före 2008 av det svenska företaget MySQL AB i Uppsala. De sålde support och servicekontrakt såväl som kommersiella licensierade kopior av MySQL. Programmets huvudsakliga utvecklare var finlandssvenske Michael Widenius och David Axmark.
2008 köptes MySQL AB av Sun Microsystems för en miljard dollar.

Öppen källkod, även öppen programvara, på engelska open source, avser oftast datorprogram där källkoden är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Detta gör att användaren kan försäkra sig om att programmet gör vad det ska, eller anpassa det till sina behov. Sådana modifikationer erbjuds vanligen tillbaka till den ursprunglige upphovsmannen eller till den som för tillfället underhåller programvarans officiella version, som kan välja att göra dem till en del av den officiella versionen.

PHP, rekursiv akronym för PHP: Hypertext Preprocessor, är ett populärt skriptspråk som främst körs på webbservrar för att driva internetsajter med dynamiskt innehåll (det vill säga innehåll som genereras från till exempel databas eller besökarens formulärdata). Det finns dock också en CLI-applikation för PHP som gör att skript kan köras direkt, utan webbserver.
Skriptspråket är populärt och jämförs ofta med Active Server Pages (ASP) från Microsoft, eller Java Server Pages (JSP) från Sun Microsystems.

Poddsändning eller poddradio (engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler eller film via internet. Ordet "podcasting" är en sammanslagning av "pod" (ordagrant "kapsel" men syftande på media-spelaren iPod) och engelskans "broadcast" (sändning). Ännu finns ingen helt adekvat svensk term för företeelsen; "poddsändning" är ett av de förslag som lagts fram, men "poddradio", som bland annat används av Sveriges Radio, används i mycket högre grad. Ordet "podd-tv" har fått visst genomslag för podd-sändning av videomaterial.

Sökmotoroptimering är ett samlingsnamn för de olika metoder och tekniker som används för att få en webbsida att synas så högt upp som möjligt bland resultaten vid sökningar i sökmotorer. Eftersom rangordningen av webbsidor sker automatiskt genom algoritmer kan man försöka att till webbplatsägarens fördel optimera den bedömning av en webbsida som sökmotorerna gör genom att genomföra ändringar i de faktorer som algoritmerna tar hänsyn till.

Typografi är en bred term för konsten och hantverket att utforma texter – i tryck eller på skärm – så att textens budskap förmedlas på bästa möjliga sätt, och samtidigt är estetiskt tilltalande för läsaren.

Uniform Resource Locator (URL), på svenska kallat webbadress, är den teckensträng som identifierar en webbplats, till exempel http://sv.wikipedia.org:80/wiki.
URL uppfanns 1989 av Tim Berners-Lee i samband med att World Wide Web lanserades. URLen är konstruerad för att peka ut resurser på Internet och ange hur de kan hittas. En URL kan även användas för att hitta en fil på den egna datorn. Jämför Uniform Resource Identifier (URI).

W3C, World Wide Web Consortium, är ett industrikonsortium grundat år 1994 med över 500 medlemmar från ledande industrier, forsknings- och utvecklingsinstitut, standardiseringsorgan och regeringar samt EU. Dessa finansierar verksamheten tillsammans med statliga bidrag. W3C arbetar med att utveckla tekniska protokoll, standarder och programvara för webben med målet att genom ett öppet samarbete leda Internet till dess fulla potential. Tillsammans med INRIA har de även utvecklat webbläsaren och HTML-redigeringsprogrammet Amaya.

Web 2.0, eller försvenskat webb 2.0, är ett samlingsbegrepp som myntades av Tim O'Reilly inför O'Reilly Medias konferens i oktober 2004 för nästa generation av webbtjänster och affärsmodeller på webben[1]. Gemensamt för Web 2.0 är att användarna ska ha stora möjligheter till interaktivitet och samarbete. Enligt O'Reilly ska en webbsida uppfylla fyra villkor för att få kallas Web 2.0:
- Användaren ska själv kunna vara med och bidra till sajtens innehåll, se användarskapat innehåll.
- Användaren ska kunna ha kontroll över sin information.
- Designen ska vara fyllig, interaktiv och användbar.
- Användandet av AJAX-teknologi.

Webbläsare (efter engelska web browser) är program för att hämta, tolka och återge dokument kodade i HTML eller XHTML som lagts upp på webbservrar på Internet.

En webbplats (även sajt, webbsajt med flera, eng: website) är en sammanhängande samling av texter, dokument, bilder och multimedia som lagras på en webbserver, och som är nåbar över webben (det vill säga, genom kommunikation över Internet med protokollet HTTP).
För att besöka en webbplats används en webbläsare där webbplatsens adress, dess URL, anges. Olika bitar information – webbsidor, bilder etcetera – hämtas från webbplatsen när besökaren önskar se dem. Hyperlänkar gör att vissa ord kan leda vidare till andra sidor och kan även leda till information på andra webbplatser. För att kunna göra en webbplats tillgänglig för andra behövs en webbserver (ofta hyrs plats på ett webbhotell). Det finns företag som utvecklar webbplatser åt andra företag, så kallade webbyråer.

XHTML (Extensible HyperText Markup Language) är ett märkspråk och en vidareutveckling av HTML. XHTML är till skillnad från HTML, som (i teorin, inte praktiken)[1] är baserat på det flexiblare SGML, baserat på det striktare XML, som utvecklas av organisationen W3C. Tanken är att man med XHTML (liksom med HTML) ska kunna bygga och länka samman dokument som kan visas över webben. XHTML 1.0 blev en W3C-rekommendation 26 januari 2000. XHTML 1.1 blev en W3C-rekommendation 31 maj 2001.
Eftersom XHTML började som en omformulering av HTML i XML anses den ibland vara den senaste versionen av HTML. Men XHTML är ett separat märkspråk.

eXtensible Markup Language , XML, är ett universellt och utbyggbart märkspråk och en förenklad efterträdare till SGML. XML blev en W3C-rekommendation 10 februari 1998. XML-rekommendationen beskriver både strukturen på XML, men också vad som krävs av en XML-tolk. Bland annat XHTML, XSL och SMIL, är baserade på XML.
XML-koden kan inte definiera vilka element eller attribut som kan användas. Denna definition görs av en dokumentmall som antingen är intern eller länkas in i dokumentet. Syftet med XML är att kunna utväxla data mellan olika informationssystem. Detta görs genom att skicka data som ren text; text som även kan förstås av människor.